Barkväll och flygande hundar
Klockan nio skulle min kära sambo Pete hålla ett seminarium, och han och Bruce hade övertalat mig att gå dit. Jag trodde att det skulle vara ett par timmar, men det visade sig vara ända till lunch. Nåväl, det var både intressant och riktigt trevligt. Seminariet handlade om fund raising och vad man ska tänka på när man söker finansiering. Det var en härligt avspänd stämning och alla skämtade med varandra (speciellt Bruce och Pete hackade på varandra genom hela seminariet). Som avslutning skulle vi lyfta fram tre bra saker och tre dåliga saker med en gammal ansökan, som min grupp snabbt kom på antagligen var en som Pete skrivit för länge sedan. Alla sågade den lite väl hårt, men med glimten i ögat. Pete bekräftade att det var hans 14 år gamla ansökan, den första han skrev. Som tröst påpekade jag att jag antagligen inte hade kunnat skriva en bättre ansökan än så back in 1999.
Vi skämdes bort med mat under seminariet, till morning tea var det ett fruktfat med underbart god frukt och goda mackor, och till lunch var det en buffé av jag-har-ingen-jävla-aning-om-vad-det-var. Några vårrullar, några panerade fisk-någonting, några knyten med mystiskt innehåll, musslor, grillad kyckling, något oidentifiert rött och vitt (typ krabba i skumma bitar), panerade bläckfiskringar (tror jag)… De mystiska knytena, vårrullarna var riktigt goda och fisk-nåntingen och bläckfiskringarna slank ned med lite sås på.
På eftermiddagen/kvällen jagade jag flygande hundar och fåglar med min kamera. Jag var så nära på att få en riktigt bra bild på en flygande hund på ett par meters håll, men den flög precis en sekund för tidigt. De är så sjukt häftiga, med ett vingspann på runt metern. Blir lika fascinerad varje gång jag ser en, även om jag har sett runt 30-talet vi det här laget. Tyvärr inga stora flockar här nära Apia då de tidigare har varit under hårt jakttryck och cyklonen förstörde årets frukt så att de måste färdas långa sträckor för att hitta mat).

Hur söt är inte denna?! Tongan bat, en dagaktiv flygande hund/fruit bat.

Awwww! Ser sjukt mysigt ut med en liten inbyggd sovsäck.

Haha, dessa är så himla sjuka. Purple swamphen. Ser ut som en galen mutantversion av våra svenska sothöns. Extermt långbenta, typ 40 cm höga, rödögda och riktigt tafatta när de flyger.
Varannan fredagkväll på SPREP är det bar night. Då öppnas en bar i falen där vi normalt har morning tea, och det grillas lite basic mat samt spelas biljard. Spritutbudet är inte fantastiskt (de flesta dricker öl) så jag höll mig till rom och cola samt bourbon och cola. Pete började ge mig massa råd om att jag inte skulle blanda drinkar under kvällen och sa att han kände faderskänslor för mig (jag vet inte riktigt hur många öl han hade fått i sig i det läget).
Den unge norrmannen jag hade träffat vid Bahaitemplet var på plats och tydligen kände han norrmannen som jobbar på SPREP, så vi stod och pratade vad de trodde var svenska medan jag låtsades att jag förstod allt och försökte hålla mig för skratt. Jag fick veta att norrmän tydligen tycker att svenska är lustigt (exemplet jag fick var att roligt på norska snarare är samma sak som rofyllt). Wtf. Jag som trodde att svenska måste låta så hårt och strikt i jämförelse, inte direkt som något att skratta åt.
Jag pratade en del med chefen för avdelningen för biodiversitet, och han verkade uppskatta mitt naturintresse (typ som att jag varje gång det flyger förbi en flygande hund helt tappar fokus på vad jag håller på att säga tills den har flugit förbi), och det slutade med att han körde mig hem och erbjöd mig att komma över på barbeque på söndag kväll med Pete.
Bruce hade åkt hem tidigare för att få lite sömn innan han skulle resa iväg till Tonga under natten, och stackars Pete var kvar på kontoret/baren för att stänga av Bruces dator efter att den hade gjort en backup, vilket den dock aldrig kom i närheten av att bli klar med.
När jag kom hem blev det uppenbart att hotellet festade ikväll igen. Jag hade antecknat följande:
"Gangnam style och I’m sexy and I know it har tydligen nått grannhotellet. På hög volym. Tycker synd om Bruce som försöker få lite sömn innan hans resa inatt."
Det blev en sen kväll för mig inatt igen på grund av hotellet. Men jag tänkte att det var lugnt eftersom jag kunde sova ut under morgondagen.