Palolo Deep Marine Reserve
Dag fem, 1 April
Av någon anledning var jag oerhört trött denna morgon och trodde att jag var påväg att bli magsjuk, så det tog ett tag innan jag vågade mig iväg. Men till slut begav jag mig till Palolo Deep Marine Reserve 5 minuter med bil utanför Apia för snorkling och bad. Precis när jag gick i vattnet kom det fram vackra blå-vita tryckarfiskar som antagligen hoppades på att jag skulle sparka upp någon mat åt dem.
Whitebanded triggerfish
Efter att ha simmat ett par hundra meter motströms över grund korall kom jag fram till revkanten och spännande snorkling. Det var inte det bästa jag någonsin har upplevt, men det underhöll mig i ett par timmar, tillräckligt för att baksidan av mina ben upp till ländryggen skulle bli helt sönderbrända… T-shirten jag hade på mig åkte upp med än vad jag trodde att den skulle göra, och jag hade trott att benen skulle klara sig någorlunda.
Favoritdelen av snorklingen bestod i att simma igenom stora stim av blue-green chromis precis vid kanten av revet. Det finns nog inget som är så avslappnande som att se dessa oskygga, små vackra fiskar runt omkring dig vart du än tittar.
Blue-green chromis
Några fiskar var modell större, några var runt 80-90 cm som störst och så såg jag en smooth flutemouth på en meter. Överlag var det dock ganska små exemplar här, om än av otroligt många olika sorter. Mer kan man nog inte förvänta sig av ett rev som ligger 5 minuter från en hamn och huvudstad.
Smooth flutemouth, runt metern lång
Även om jag hoppas få se kokoskrabbor ska det erkännas att jag är mer bekväm med krabbor av denna storlek.
Jag blev kvar där till middagstid då David och Sue hämtade mig och körde oss till en restaurang. När jag frågade om vegetariska alternativ sa kocken att han kunde göra vad jag önskade. Hade lite hjärnsläpp (jag som har svårt nog att välja från en meny), men det blev en god pastarätt med blandade grönsaker. Vi hade en fantastisk vy över solnedgången över havet. En inte lika fantastisk sak var den stackars strövhunden som kom förbi. Den såg ut att andas tungt, var väldigt smutsig, mager och raggig samt hade en enorm tumör hängandes i ena spenen. Man kunde dock se att det hade varit en otroligt söt hund om den hade varit väl omhändertagen. Sue slängde till den en av Davids Fish and chips-fiskpinnar (eller vad tusan det kan tänkas kallas) och lite pasta.